söndag 19 augusti 2012

Svar på fråga!

Anonym.
Hej! Har precis börjat läsa din blogg och måste bara säga att du verkar vara en fantastisk person. Du är så stark som verkar klara detta så bra. Jag har själv anorexi men har bestämt mig för att bli frisk. Ett stort hinder för mig på vägen är att jag har väldigt svårt att känna att jag är värd det då jag tycker att jag ser förfärlig ut. Jag vill väga upp min "fulhet" med att vara smal. Jag ser alltid något vackert med andra människor men kan själv inte se en enda sak som är bra med mig. Du är verkligen söt och kommer säkert bli ännu sötare när du går upp. Jag vet att jag inte ser bra ut och det gör att jag har svårt att känna att jag förtjänar det. Har du någonsin tänkt så? Har du något tips till mig?




Hej!
Först vill jag bara säga vad kul att du börjat läsa min blogg och tack för alla fina ord!

Men saken är den att jag tror inte att du ser själv att du är vacker och ser bra ut. För det är jag helt övertygad om.
Varför? Jo, för, för det första är vi alla människor vackra, men man måste se det från rätt persons ögon.

Om jag har tänkt så? Oh, ja!
Så väldigt många gånger. Jag har aldrig sätt mig själv som söt, snygg och har aldrig tyckt att jag sett bra ut. Men när jag fick en ätstörning, blev det värre.
För varje kg jag förlorade, desto sämre tyckte jag om mig själv. Och desto fulare tyckte jag att jag såg ut!
När jag började kämpa för att bli frisk, var jag livrädd. Av många olika anledningar. Men en av anledningarna var att jag tänkte "Hur kommer jag se ut nu?! Usch, jag kommer se hemsk ut" osv..
Men ska jag vara ärlig, nu när jag gått upp alla dessa kg i vikt, har jag börjat älska mig själv mer och mer! Mest som person såklart. Och så har min personlighet "vuxit"!
Och jag tycker att jag strålar ut mer energi och glädje. Så jag tycker att jag ser bättre ut nu, än vad jag gjorde när jag var sjuk.


Jag brukar försöka tänka på ett citat som jag hörde en gång "Looks fade in time. But personality are forever".
I början får man försöka hålla ut, för början av behandlingen är jobbig. Men sedan blir det bara bättre! På många olika plan!

Och du ser nog bättre ut än vad du tror och ser. Om jobbar på din självkänsla och så, så kommer det blir lite lättare att se det själv också (förslag på bok "självkänlsa nu!")


Hoppas mitt svar har varit något hjälpsamt i alla fall.
Och känner du att du behöver fråga något mer så bara släng in en fråga (det gäller er alla).

Kram!

2 kommentarer:

  1. Sv: Din blogg följer jag redan! ;)

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket för ditt svar. :)
    Alla behandlingar som finns här är mer än 8 veckor långa och jag ska börja högskolan snart så jag kommer inte kunna gå på någon behandling. Det är därför det känns extra jobbigt för jag kommer behöva bli frisk på egen hand.

    Jag gick på behandling på BUP i säkert ett år men hade ingen egen motivation vilket gjorde att så fort jag slutade där (blev tvungen att sluta när jag fyllde 18) så gick jag ner nästan allting jag hade gått upp. Nu har jag motivation men ingen som kan stötta mig.

    Jag är glad att jag hittade din blogg, ska fortsätta att läsa och kan kanske snappa upp lite bra tankar och ideér.

    SvaraRadera