Det handlar om frisläppandet av känslor som man får när man läst de sista orden i boken. En pjäs av Shakespeare är ett löfte att göra just det.
Och det enda sättet att göra det är att komma ihåg det allra viktigaste om Shakespeare, han vet mer om dig än vad du själv gör.
Man måste låta hans vishet, fylla hela sin själ. Han gör oss till bättre människor.
Får man vara kär i Shakespeare? En gammal gubbe som levde på 1500-talet?
Ja det får man för "Shakespeare was not of an age, but of all time".
Jag har idag skrivit en recention av "Romeo och Julia", på en svenska uppgift.
Och då passade jag på att skriva en kärleksförklaring till Shakespeare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar